- förråd för ca2+

- packar proteiner för export genom vesiklar

Sätter ihop proteiner utav aminosyror genom det vi äter.

mitokondrierna

Kraftverk, bildar energi av proteiner, kolhydrater och fett --> ATP bildas då näringen bryts ned i kroppen och används som rörelseenergi. Levern och musklerna har mycket mitokondrier.

mellanhjärnan (diencefalon)

Del av framhjärna som omger 3 ventrikeln, talamus, hypotalamus, hypofysen, epifysen och tallkottsskörteln.

Limbiska systemet

Påverkar våra känslor, framkallar lätt känslomässiga accosiationer. Luktsinnet har direkt koppling till limbiska systemet som är viktig för minnesfunktionen. Känslorna kan få oss att rodna, svett, och öka hjärtfrekvensen.

Fibrinolys

vävnad som läkt där koaglet inte behövs, fibrintrådar bryts ned så att koaglet löses upp = fibrinolys.

bilirubin

ger avföringen dess färg, leverceller tar upp bilirubin och utsöndrar det med gallan. i tarmen omformar bakterier bilirubin till färgämnen.

sinusknutan (SA-knutan)

belägen i h. förmak, hjärtats retledningssytem börjar här, och sprids vidare till AV-knutan, hisbunt, apex, hö/vä skanial.

tricuspidalisklaffen

(3 seglad segelklaff), sitter i h. hjärthalva, belägen mellan h. förmak och kammare. stängs och öppnas beroende på diastole/systole.

hemoglobin (HB)

transporterar O2 (syre) ut till kroppens alla celler. HB molekylens färg är beroende på hur många O2 molekyler som är bundna till HB molekylen.

erytrocyter

röda blodkroppar transporterar syre O2 med hjälp utav HB molekylen ut till kroppens alla celler, CO2 (koldioxid) ut ur kroppen

QRS komplexet

tre täta vågor (depolärisering av kamrarna), startar under QRS pga kamrarnas stora muskulatur är QRS större än P-vågen

trombocyter

blodplättarna, koagulationseffekt = innehåller aktin och myosin = kontraheringseffekt. täpper till med blodplättar vid skada för att minska blodbrist

mutation

förändring i kvävebasernas ordning i DNA molekylen. Kan bero på fel basparning, baser har försvunnit eller att baser tillkommit = nukleoidsekvensen i den nya DNA kedjan blir olik den kopierade DNA kedjan.

mitos

vanlig celldelning, en komplett DNA sekvens överförs till varje dottercell

meios

delning av köncell, = dotterellen får endast hälften av moderellens DNA innehåll

celldelning är viktig för att?

transkription/translation

översättning från cellens DNA till RNA i cellkärnan, mRNA byggs som budbärare, DNA molekylens sekvens byggs till RNA. mRNA molekyler transporteras ut ur cellkärnan till ribosomerna där de översätts (translation) genom den genetiska koden till aminosyrasekvens.

ATP molekylen

transporterar energi till den del i cellen som behöver den, direkt energikälla i krävande situationer, lagring utav energi oftast fetter och kolhydrater. cellen är beroende av städig produktion av ATP från dessa källor.

beskriv exocytos och endocytos

endocytos = ämnen transporteras in i cellen som tex. lösta ämnen i den extracellulära vätskan

exocytos = ämnen som transporteras ut ur cellen tex. proteiner som produeras i (ER) för export. ämnena transporteras i små vesiklar (blåsor) in och ut genom cellmembranet

sermipermeabelt membran

halvgenomsläppligt membran som vatten och endast mindre joner kan tränga över, osmos kan uppstå = flödet av vattenmolekyler till en mera koncentrerad lösning.

aktiv/passiv transport över cellmembranet

passiv transport = utan tillförsel av energi från hög till låg koncentrartion

aktiv transport = kräver tllförsel av energi utav transportörer. från låg till hög koncentration

organ med gap junktios

öppna cellförbindelser, proteinkanaler som förbinder två celler med varandra. I hjärtmuskulaturen är gap junktions viktig för samordningen av cellernas elektriska aktivitet

ge ex på vävnadstyper och dess placering i kroppen

• epitelvävnad, hudlager och slemhinnor, insidan på blodkärl fungerar som skydd, transport, absortion och sekretion
• stödjevävnad, stödjer/skyddar håller upp kroppen, finns i kalcium, senor, brosk
• fettvävnad, cellerna fylls med fettdroppar, och fungerar som energireserver i underbenen.

Vad menas med vävnad?

flera celler som har samma utseende och funktioner, cellerna sammanfogas för att kunna utföra vissa uppifter och funktioner. vävnaden bygger sedan upp organ och kroppsdelar

varför är celler uppbyggda på olika sätt? hur är det möjligt?

cellerna specialiserar sig på olika saker och ser därför olika ut, alla celler utom könscellerna innehåller samma arvsmassa, olika delar av arvsmassan är aktiv i olika celler, därför får cellerna olika utseende och funktioner

fakta om cellmembranet

• består av två tunna skal, lipider  (fett), protein och kolhydrater.
• kolhydraterna sticker ofta upp utanför cellern (känneteknar cellen)
• skyddar mot att vattenlösliga ämnen ska komma igenom
• upprätthåller en mera negativ konsistens på insidan (mera K+)

golgiaapparaten

- tar emot transportvesiklar av nypackade proteiner från ER

- adresslappar - ser till att proteinerna transporteras till sitt rätta ställe i cellen

- sorterings och transportcentral

lysosomen

städar i cellen och bryter ned gamla celldelar eller främmande ämnen som tex. bakterier. det som återanvänds förs in i cellen till cytoplasman och resten ut ur cellen genom exocytos

talamus

huvuddel av mellanhjärnan, 

• kopplingsstation för inkommande sensoriska signaler som skickas till oh från storhjärnans bark.
• bildar sidovägg med tredje ventrikeln
• tar emot stimuli från sinnesorgan (ej lukten som har en direkt koppling till limbiska systemet)
• delstation i våra viljestyrda rörelser, i loopen mellan motoriska barken och basala ganglier, viktig i att starta rörelserna
• finjusterar rörelser genom att signaler tas emot från lillhjärnan

hypotalamus

undersidan av mellanhjärnan,

kontrollcentrum som bla.

• reglerar kroppstemperatur, känslor som törst, svält och sex
• reglerar blodtryck, ämnesomsättning, och sömn
• ansvarar för aktiviteter i ANS
• kopplar hjärnan till endokrina systemet genom att avge hormoner från adena hypofysen

storhjärna (cerebrum)

del av CNS, barken delas in i lober = pannlob, hjässlob, nacklob, tinningslob, samt i två hemisfärer (hjärnhalvor) som förbinds av hjärnbarken där information tas emot och bearbetas.

cerebrospinalvätskan (liqvor)

vätska som befinner sig mellan hjärnhinnorna pia matar och araknoid i CNS och i ventrikelsystemet.

dess viktigaste uppgifter är att:

• transportera näringsämnen till hjärnans celler och avlägsna slaggprodukter
• att skydda hjärnans struktur mot kemiska trauman

dura mater

hårda hjränhinnan den yttersta, som stödjer hjärnan, rik på blodkärl och de venösa hålrummen varigenom cerebrospinalvätskan går ut i blodet

araknoidea (spindelvävshinnan)

mittersta hjärnhinnan, mellan araknoidea och pia mater ligger ett rum subaraknoidalrummet som innehåller bindvävsfibrer som binder ihop araknoidean och pia. cerebrospinalvätskan flyter igenom mellan dessa två hinnor

autonoma nervsystemet (ANS)

delas upp i 

• sympatiska nervsystemet
• parasympatiska nervsystemet

motsatt verkan  sympaticus slås på vid alarmtillstånd vid ex. fara = ökar hjärtfrekvens, 

parasympaticus reglerar andning, hjärverksamhet och blodtyck

araknoidea (spindelvävshinnan) mittersta hjärnhinnan mellan araknoidea och pia mater finns ett rum subaraknoidalrummet bestående av bindvävsfibrer som binder ihop araknoidea och pia. mellan dess hinnor flödar erebrospinalvätskan.

pia mater

innersta hjärnhinnan, rik på blodkärl och bindväv, följer hjärnans vindlingar, 

nervcellens uppbyggnad och funktion

byggnad:

cellkropp, långt utskott (axon) som nervimpulsen leds igenom, synapser (kontaktpunkt), mellan nervell och målcell, dendriter (utskott) från cellkroppen

funktioner

leder nervimpulser genom hela sin längd

p-vågen

sinusimpuls, förmaksdepolarisering som startar lite före förmakens kontraktion

nervsystemets organisation

delas upp i

CNS = hjärna och ryggmärg

PNS = nerver som utgår från ryggmärg och de nedesta delarna av hjärnan

blod/hjärnbarriären

endotelceller med tight junktions bildar barriärn som skyddar nervceller från ogynnsamma effekter. fettlösliga ämnen som O2 och CO2 passerar enklare endotelellerna

t-vågen

återuppbyggnad, repolarisering av kamrarna

EKG (elektrokardiogram)

mätning av hjärtats elektriska aktivitet med hjälp utav elektroder som sätts på kroppen, dessa registrerar hjärtats aktivitet och om det finns störningar. ingår i undersökningar om en p har hjärtsjukdomar eller kärlproblem.

hemostas

blodstillning, 3 faktorer

• tätning av blodläcka genom trombocyter ansamlas och bildar en plugg = trombocytplugg
• blodets koaguleringssystemet aktiveras av trombocytpluggen
• blodkoaglet som bildas förstärker trombocytpluggen

Motoriska nervceller

• Finns i PNS
• förmedlar nervinpulser från hjärna och ryggmärg (CNS) till organ, körtlar och muskler i kroppen = effektorgan

Sensoriska nervceller

• info från kroppen till CNS
• afferenta nerver 

böjreflexen

stimuleras av smärta, sensoriska nerveller ---> interneuron i ryggmärgens bakhorn ---> motoriska nervceller ---> muskel kontraheras och dras bort

sträckreflexen

skelettmuskel tänjs ut ---> muskel kontraheras ---> reflex utlöses genom sensoriska nerveller (muskelspole)

vad består plasma utav?

vatten, proteiner, albumin, fibrinogen, globuliner

lymfsystemets uppgifter

• bekämpa infektioner
• avlägsna gamla, skadade eller gamla celler
• transportera lymfan (överskottsvätska från celler som sugits upp av lymfkärl) från vävnadsvätskan till blodet
• transportera fett från tunntarm till blodet

artärer och veners byggnad

3 lager

• innerst = intima
• mitterst = media
• ytterst = externa

beskriv hjärtats elektriska retledningssystem

lungkretslopp och systemkretslopp (lilla och stora kretsloppet)

• funkar som två separata pumpar
• höger kammare pumpar blodet genom lungorna (lilla kretsloppet), och vänster kammare pumpar blodet genom kroppens vävnader och organ (stora kretsloppet). 
• transport av O2 från lungor till vävnader
• transportera CO2 från vävnader till lungor
• transportera näring från matspjälkningskanalen till vävnader och organ
• transportera hormoner till målceller
• transportera värme
• skydda mot infektioner

hjärtats uppbyggnad, olika rum, klaffar och blodkärl samt hjärtats egen blodförsörjning

omslutet av hjärtsäcken (perikardiet), AV-knutan i skiljeväggen mellan de två förmaken, kan delas upp i två hjärthalvor his´bunt i mitten av hjärthalvorna, spetsen apex, , hjärtväggen, höger hjärthalva består av = höger förmak, trikuspidalklaff (mellan förmak och kammare), höger kammare, pulmonrisklaffen mellan kammare och lungartären.

vänster hjärthalva = vänster förmak, bikuspidalklaff mellan förmak och kammare, vänster kammare, aortaklaffen mellan kammare och aorta,

egen blodförsörjning tack vare två kranskärl utgår från aorta, detta för att hjärtmuskulaturen behöver liksom andra vävnader O2 och näringsämnen.

kapillärutbyte

via diffusion = utbyte av näring, gaser och avfall mellan kapillärer och celler

filtration = (vätska pressas genom ett filter med hjälp av tryck), två faktorer besämmer filtrationen

1. skillnad i det osmotiska trycket mellan plasman och vävnadsvätskan

2. skillnad i hydrostatiskt tryck mellan  plasma och vävnadsvätskan

blodtrycksregleringen

baroreceptorer sitter i aortabågen samt i carotis, de känner av tryckförändringar i blodet. från reeptorerna går nerver upp till cirkulationscentrum = kroppen reagerar snabbt på eve. blodtrycksförändringar

hjärtfrekvens, slagvolym, minutvolym

hjärtats minutvolym (MV) = blodmängden de två kamrarna pumpar under 1 min,

= detta beräknas genom att gånga antal hjärtslag/min (HF) gånger blodet som pumpas ut vid varje slag (SV)

1.      Hur får hjärnan information om olika luktämnen som vi kommer i kontakt med från omgivningen?

luktellernas nervfibrer passerar genom små hål i näshålans tak och in i kraniet där de har synapser med andra nervceller i luktgloben. från luktgloben går det nervfibrer direkt till storhjärnsbarken utan att passera talamus. luktbarken ingår i limbiska systemet som ör viktig för våra känslor = dofter kan väcka starka känslor. 

1.      Hur får hjärnan information om olika smakämnen som vi kommer i kontakt med?

smakämnen löses upp med saliven och diffunderar genom smakporer till sinnesreceptorerna, bildar synapser med sensoriska nervfibrer som går till hjärnan via VII och IX kranialnerven.

1.      Förklara fysiologiskt varför smak kan påverka våra känslor.

limbiska systemet tar emot nervfibrer från smakbanorna, vilket förklarar varför smaker kan väcka känslor. matens lukt, smak, färger och uppdukning, temperatur och konsistens har betydelse för smakupplevelsen

ange kroppens olika lägen och riktningar samt anatomiska plan

superior/kraniel = uppåt

inferior/kaudal = neråt

anterior/ventral = fram

posterior/dorsal = bakåt

lateral = åt sidan

medial = mot mitten

distalt = längre bort

proximalt = närmare kroppen

sagittal plan = hö/vä

frontal plan = anterior/posterior

transversal/horisontal plan = superior/inferior

vad har skelettet för funktion?

• stomme
• rörelse
• skydd
• mineral/fett förråd
• blodkroppsbildning

breskriv skillnaden mellan kompakt och spongiöst ben

kompakt

• få celler
• osteroner
• tätt packat matrix
• tungt
• beklär alla benytor

spongiöst

• trablekler
• gul/röd benmärg
• lättare
• finns i benändarna

beskriv de celler som är invilverade i benomsättningen samt vilka uppgifter de har

• osteoblaster, bygger benvävnad kan differentiera till osteocyt eller ytcell
• osteoklast, bryter ned benvävnad m.h.a proteiner och enzymer. sammansmält av många eller = många cellkärnor
• osteocyt, cell i benvävnaden

beskriv de tre olika benförbindelsera (lederna)

• fibrösa förbindelser, nästan ingen rörlighet finns mellan skallens ben (kraniet) - fog
• broskförbindelse, medger viss rörelse finns i bäkenet, symfysen som förbinder båda höftbenen, mellan kotorna - fog
• synovialled, "äkta led* - stor rörlighet

vilka funktioner har muskulaturen?

• rörelse
• stabilisera leder, kroppspositioner
• värme
• transport

beskriv uppbyggnaden av en muskelcell

• buntar muskelfaikel - muskelcell/fiber-myofibriller (proteiner med kontraktiva egenskaper) sarkomerer - aktin (tunna filament) - myosin (tjocka filamment)
• Z-band

beskriv uppbyggnad av en sarkomer

• tunna och tjocka filament, aktin och myosin
• sarkomerer - z-band
• aktin "pärlhalsband" bindningsställe för myosin, täkta med reglerproteiner
• myosin som "ommlindande golfklubbor"
• glider omlott

beskriv hur en muskelkontraktion går till

• motorisk enhet, alfa neuron från framhornen till muskelfibrer
• neuromuskuär synaps - aktionspotential - transmittosubstans - acetylkolin - reeptor på det postsynaptiska membranet - jonkanaler öppnas - Na + strömmar in i cellen
• membranet depolariseras - aktionspotentialen sprider sig på membranet - T-tubuli - ner in i cellen - sakroplasmatiska retiklet, ca2+ förråd ut - flyttar på reglerproteinerna - kräver mycket energi ATP

agonist och antagonist

agonist = utför rörelsen

antagonist = "bromsar"

ange de muskler som är involverade i andningen och beskriv hur de fungerar

• musklerna mellan revbenen, interostalmusklerna
• diafragman, mellangärdet

ange de muskler som är involverade i abduktion över axelleden

M.deltoideus

beskriv vad som händer när man aktiverar M.pectoralis major

adduktion av axelleden

förklara hertz

ljudfrekvens, tonhöjden = antal svängningar per s.

förklara decibel

ljudvolym = förändringar av lufttrycket

förklara ljudets färd från omgivningen till innerörat

öronmusslan samlar upp ljudet --> ljudet forts in genom hörselgången --> trumhinnan sätts i rörelse --> vibrationerna förs vidare till hammaren, städet och stigbygeln --> stigb pressas in i ovala fönstret (membrenklätt) --> 

1.      Hur förmedlas ljudsignalen från innerörat till hjärnan?

vätska i snäckan försjuts --> basilarmembrenet sätts i rörelse --> sinnesceller på basilarmembranet träffar tektorialmembrenet --> då aktiveras sinnescellerna --> vågen på basilarmembranet fortsätter till snäckans spets --> registrering av högljudfrekvens registreras vid ovala fönstret, registrering av lågljudfrekvens registreras vid snäckans spets --> sinnesceller stimuleras på basilarmembranet och bildar synapser med sensoriska nervfibrer --> skickas till hörselcentrum --> när info kommer till hörselc blir vi medvetna om ljudet.

1.      Hur kan man avgöra ljudets riktning?

hjärnan kan räkna ut vilket håll ljudet kommer från beroende av hur ljudet träffar våra öron. hjärnan besräknar ljudets riktning ---> skillnad i ankomstid och ljudets styrka. om ljudkällan ligger till vänster om huvudet når ljudet det vänstra örat lite snabbare än det når det högra. 

1.      Vilka är balansorganen och var sitter de?

båggångarna och otolitorganen är kroppens balansorgan, de sitter i innerörat

        Vad heter ögats anatomiska delar.

ögongloben oomsluts av stötdämpande fett, ögonmuskler för att hålla ögat på plats, längst ut senhinnan (omsluter hela ögonloben), förrutom längstfram övergår till en glasklar hinna - hornhinnan, innanför senhinnan - åderhinnan som förser ögat med näring, regnbågshinnan eller iris - regnbågshinnan gör ögonfärgen ex. blå, brun, pupill - släpper in ljus till ögat, innanför pupillen har vi linsen - reglerar ljusstrålen som ska träffa på näthinnan (ligger längst bak i ögat), på näthinnan finns sinnescellerna (tappar och stavar), innan ljusstrålen träffar näthinnan måste den igenom glaskroppen - del som utgör mitten av ögat och stadgan, gula fläcken i mitten av näthinnan - finns endast tappar (bäst synskärpa här), längst bak på ögat - blinda fläcken - inga stavar eller tappar (synnerven går ut),  

1.      Hur kan bilden av ett föremål förbli skarpt när avståndet mellan föremål och bild varierar?

Linsen ändrar form från tex. ett föremål på långt håll till ett föremål på nära håll så måste linsen ändra sin form för att hänga med. = Cilärkropparnas celler drar ihop sig för att vi ska få ljuset på rätt plats i ögat. detta kan linsen göra tack vare cilärkroppen som den har runt sig.

vad gör ringmuskeln och radiärmuskeln i ögat?

radiärmuskeln - kvällstid, beh större ljusinsläpp = större pupill = sympticus

ringmuskeln - dagtid, beh mindre ljusinsläpp = mindre pupill = parasympaticus

1.      Var är stavar och tappar belägna och vilken funktion har de?

ögats sinnesceller, stavarna finns på större delen av näthinnan och tapparna centrerade vid gula fläcken. stavarna aktiveras i mörker och är ljuskänsliga, tapparna aktiveras vid goda ljusförhållanden i ljuset. blå, grön och röda tappar.

när ljuset träffat stavar och tappar = reaktion sker receptor potential i sinnescellerna som är sammanlänkade med gliaceller för att kunna föra info vidare. nervfibrer från gliacellerna bildar synnerven som mynnar ut ur ögat vid gula fläcken. synnerven löper vidare till synnervskorsningen, där den kopplas ihop med nervceller = för info vidare till nackloben i storhjärnsbarken (syncentrum).

• atp som direkt energikälla, transportören spjälkar atp och använder den frigjorda energin som transport
• genom lagrad lägesenergi som är beroende av koncentrationsskillnad
• genom endocytos och exocytos ämnen i små vesiklar som smälter samman eller snörs ihop i cellmembranet

tre typer av passiv transport

• diffusion genom lipidskiktet fettlöslia ämnen löses i lipidskiktet och diffunderar över membranet ex. fettsyra, CO2 O2
• diffusion genom vattenfyllda proteinkanaler membranproteiner bildar vattenfyllda porer genom membranet, diffusion för vattenlösliga ämnen
• bindning till transportproteiner, ämnen binds till transportproteiner, ofta fför stora molekyler som är för stora för att passera genom jonkanaler

cellkärnan

- kommandocentral

- reglerar produktionen

cellskelettet

- bildar nätverk

- viktig för cellens förmåga att röra sig och att ändra form

Framåt/framifrån kroppen sett

anterior/versal

bakifrån/bakåt från kroppen sett

posterior/dorsal

åt sidan (man utgår från mittlinjen på kroppen)

lateral

inåt mot kroppens mitt

medial

uppåt

superior

nedåt

inferior

hur långt från kropen någonting ligger

proximal (närmare kroppens centrum)

längre bort från kroppen

distal

plan som klyver kroppen på mitten - man får en höger och vänstersida

medianplan

plan där kroppen klyvs från huvud till fötter - en främre del anterior och en bakre del posterior

frontalplan

plan där kroppen klyvs i en vågrät linje tvärs igenom kroppen - en övre del superior och en nedre del inferior

transversalplan/horisontalplan

gliacellernas funtion

• fungera som stödjeceller, eftersom de ildar ett skyddande nätverk runt cellerna i CNS
• håller sammansättningen av vävnadsvätskan runt nervcellerna  stabil
• myelinskidan är uppbyggd av gliaceller
• i PNS kallas gliaceller för schwannskaceller

diastole

kamrarna fylls med blod frå förmaken och avslutas med att klaffarna mellan förmak och kammare stängs

kamarmuskulaturen pumpar och ökar trycket så att klaffarna till stora och lilla kretsloppet öppnas