Term
| Varför kallas upplysningstiden för upplysningstiden? |
|
Definition
| vetenskapsmännen började kritisera samhället och tankarna samt ideérna spred sig till alla människor i hela landet. det kallas upplysningen för all blev upplysta om de ideér som uppkom |
|
|
Term
| vad använde man vetenskapen tillunder upplysningen? |
|
Definition
| den fokuserade på att ge en ekonomisk vinning |
|
|
Term
| vilka skillander gjorde man mellan synd och brott under upplysningstiden? |
|
Definition
man överlät folk som syndade till gud
Samhällets skulle traffa de som begått brott |
|
|
Term
| vilka var rousseau tankar? |
|
Definition
| Han la fram iden om att alla skulle vara lika från födsel och därmed lika inför lagen. han gick emot kyrkan |
|
|
Term
|
Definition
| taken ska få vandra frit, alla ska få utrycka vad dom vill till vem dom vill. Fri vetenskap uppkommer och man kiljer på gud och vetenskap. Vetenskapen ska bygga på observationer och expriment och resultatet ska kunna vissas för allmänheten och var förståeligt! |
|
|
Term
|
Definition
att makten skulle vara dela i tre grupper.
- lagstiftande makten, skulle stifta lagar.
- exkutionsmakten, skulle se till så att lagarna kom till verkan
- Dömandemakten, skulle se till så att folket efterlever lagen och dömer de som inte gör det |
|
|
Term
|
Definition
| Han tyckte att alla skulle få vara med och tycka i samhället, demokrati. han tyckte att det skulle finns ett samhällkontrakt som medgav att folket hade rätt att tycka också! |
|
|
Term
| vad innebar enclosur-rörelsen? |
|
Definition
Man fick en större produktion med mindre arbetskfraft. det blev en utnyttjning på ett förnuftigt sätt av jordbruket. En effektivisering av jordbruket skedde som ledde till att arbetskraft kunde frigöras till andra sektorer.
Den ökade produktiviteten i jordbruket berodde bland annat på nya grödor som potatisen, mindre träda genom växelbruk (exempelvis växling mellan rovor, korn, klöver och vete), ökad handel och tydligare definiering av äganderätter genom enclosurerörelsen. |
|
|
