Term
|
Definition
| Munkar började odla på 1200 talet. Några prod (5 st) fick upp ögonen för regionen under 70 talet. Gick från okänt omr till kultstatus under 90-talet. DO 1975, DOC reg 2000 och nationellt 2009. |
|
|
Term
|
Definition
| 17000 ha. Odlingar på 1800 ha. Små gårdar, drivs i co-o, ca 600 st. |
|
|
Term
|
Definition
Klassiska: Garnacha och Carinena
Inter: Cab Sav, Merlot, Syrah
Gröna: Garnacha Blanca, Macabeo, PX, Chenin B |
|
|
Term
|
Definition
Crianza: (fat + flaska) 6+18
Reserva: 12+24
Gran Reserve: 24+48
Låga skördeuttag, max 2000 kg/ha |
|
|
Term
Priorat - klimat
medeltemp
medelnederbörd
soltimmar
altitud |
|
Definition
Kontinentalt klimat, montsantbergen ringar in området och ser till att hålla havsvindar borta (maritima inslag borta). Långa varma somrar och kalla vintrar.
15 grader
500 mm
-
100-1000 möh |
|
|
Term
|
Definition
| Mkt varmt, torrt och långa somrar. Lite nederbörd på vintern |
|
|
Term
|
Definition
| Mkt näringsfattig jord. Domineras av skiffer som heter Licorella. Gör att Garnacha får sitt speciella uttryck härifrån. |
|
|
Term
| Priorat - vitikultur och vinifiering |
|
Definition
Vitikultur: Små vingårdar, sluttningar, terasser, finns även på plan marksområden. Gobelet.
Vinifiering: Amerikanska och franska fat |
|
|
Term
|
Definition
| Kraftiga röda viner som är lagringsdugliga |
|
|
Term
|
Definition
| Ett nytt klassificeringssystem är på G. Om går igenom blir Priorat första spanska regionen som skapar "by" struktur likt Cru i Frankrike. Dessutom ska systemet reglera minimiålder för rankorna. |
|
|
Term
|
Definition
René Barbier - Clos Mogador
Alvaro Palacio - LÉrmita
Vall Lach - Vino de Finca
Clos Erasmus
Mas Martinet (Sarah Perez) |
|
|
Term
|
Definition
| Odalts vin i tusentals år, Garnacha sägs ha sitt ursprung härifrån. Har gått från bulkvinsområde till komplexa viner med ursprungstypisitet. På 80 talet börjar man kunna se kvalitet då flera områden får DO status. DO Somontano mest kända internationellet |
|
|
Term
|
Definition
| Odlingar på ca 33 000 hektar |
|
|
Term
|
Definition
Röda Klassiska: Garnacha, Carinena, Tempranillo, Macabeo, Parraleta, Alcanana mm
Internationella röda: Cabernet sauvignon, Pinot noir, Merlot, syrah
Gröna: Viura, Chardonnay, Macabeo, Muscatel, Gewurstarminer mm |
|
|
Term
|
Definition
Joven (0+0)
Crianza (6+24)
Reserva (12+36)
Gran reserva( 18+60) |
|
|
Term
Aragonien - klimat
medeltemp
medelnederbörd
soltimmar
altitud |
|
Definition
Generellt Kontinentalt, varmt och torrt. Stor variation inom området. Pyrenéerna i norr höga höjder lite mer nedebörd. Söder ut Gröna kullar och torra slätter. Bi floder från Ebro vattnar DO campo de borja , DO carinana. DO Calatyud
15 grader
500 mm
2700h
200-1000 möh |
|
|
Term
|
Definition
| Extrema skillnader inom området. stora tempraturskillnader, frostrisk, ciero vind |
|
|
Term
|
Definition
| Stor variation, allt från olika typer av kompakt lera sandsten i norr till porösa steniga jordar med lera, skiffer, röd kalksten och lera mer söder ut. |
|
|
Term
|
Definition
| Varierar liksom mkt annat i detta område, men drar mer åt modernteknik med ståltanksjäsning temp kontroll, fat amerikanska och/eller franska, nya och/eller gamla. Maceration carbonic förekommer DO Carinena. |
|
|
Term
|
Definition
| Framförallt röda viner på Garnacha allt från unga till kraftiga med mkt fat Görs även mycket på de internationella druvorna. |
|
|
Term
Aragonien - områden
viktiga prod |
|
Definition
DO Somontano i norr vid Pyreneerna (mest känt internationellt) DO Calatayud, DO Campo de borja, DO Carinena
viktiga prod: Vinas del Vero, Bodegas de Pirineos, Vinedos y crianzas del alto Aragon (Enate) |
|
|
Term
|
Definition
| Odlingar sedan medeltiden. Drabbades hårt av phylloxera och har inte återhämtat sig väl. Baskien = Pais Vasco = Euskadi (lokalt). |
|
|
Term
|
Definition
| 900 hektar. Huvudsakligen mindre vingårdar. |
|
|
Term
|
Definition
| Klassiska: Hondarrubi Zuri (grön, 80% av odlingsarealen) och Hondarrubi Beltza (blå). Övriga: Gros/Petit Manseng, Riesling, Grüner Veltliner, Folle Blanc (Bordeleza Zuria), Petit Courbo. |
|
|
Term
|
Definition
| Txakolí görs huvudsakligen på Hondarrubi Zuri och lite Hondarrubi Beltza. Vit Txakolí: 9,5%-11,5%, men vanligen ligger de på 10,5%. Rött vin: 12%. |
|
|
Term
Baskien - klimat
medeltemp
medelnederbörd
soltimmar
altitud |
|
Definition
Generellt milt maritimt klimat med stora mängder nederbörd, fr.a. under växtsäsongen. Atlanten i norr, Pyrenéerna i öst, Kantabriska bergen i söder.
-
1000-1600mm
1500-1800h
Inom DO är odlingar enbart tillåtna upp till 400 m.ö.h. Odlingar vanligen 50-200 m.ö.h. |
|
|
Term
|
Definition
| Generellt fuktigt och regnigt. Lite torrare och mindre regn inåt landet (Tzakolí Arabako/de Álava). Kustnära går temperaturen sällan över 20C, medan i inlandet kan stiga över 30C. |
|
|
Term
|
Definition
| Varierar. Sand på lera och lera över kalksten. |
|
|
Term
|
Definition
| Små vingårdar. Odlingar främst mot sydost för att skydda från hårda Atlantvindar och öka solexponering. Höga uppbindningar i pergola närmre kusten, inland närmre marken. |
|
|
Term
|
Definition
| Generellt inte ekfatlagring på Txakolí. Buteljeras med jästfällning. Främst torrt vitt vin. Liten del rött respektive rosado produceras. |
|
|
Term
|
Definition
| Gör främst det lätta vita vinet Tzakolí på Hondarrubi Zuri (och H. Beltza). Ungt, ofatat, spritsigt vin med hög syra. Spritsighet från jästfällning vid buteljering. Serveras högt från glaset för att förstärka spritsigheten. Ej lagringståligt. Rosado kallas också "ojo de Gallo"=Eye of the rooster. |
|
|
Term
|
Definition
3 DO som samtliga gör Txakolí. DO Arabako Tzakolí (Álva),
DO Bizkaiko,
DO Getariako (Första DO, 1990) |
|
|
Term
| Baskien - viktiga prod. och övrigt |
|
Definition
Etxantiz Txakolina, Okendo Txakolina
Hondarrubi Beltza är släkt med Cabernet Franc. |
|
|
Term
|
Definition
| Odlat vin ca 500 år. Viktig bunkringshamn för sjöfarare. Lokala druvan Listán Negra exporterades till Amerika. (Argentina: Criolla, USA: Mission, Chile: País). Förr mest känt för söta viner på Malvasia. Nu successiv övergång till torra viner. Generellt traditionella - bevarar inhemska druvor. Första DO 1992. |
|
|
Term
|
Definition
| 9000 hektar, varav 5800 hektar till kvalitetsviner. Huvudsakligen mindre vingårdar. Främst för lokal konsumtion. Endast liten export, fr a från DO Tacoronte-Acentejo. |
|
|
Term
|
Definition
Gröna: Malvasía (Malmsey), Listán Blanco (Palomino), Moscatel, Marmajuelo, Gual (Boal), Albillo, Forastera Blanca, Vijariego.
Blå: Listán Negra, Negromoll, Baboso (Alfrocheiro), Tintilla (Trousseau).
Internationella (experimenteras, mkt liten skala): Cabernet Sauvignon, Merlot, Syrah, Pinot Noir, Tempranillo. |
|
|
Term
Kanarie - klimat
medeltemp
medelnederbörd
soltimmar
altitud |
|
Definition
Generellt subtropiskt - varmt och fuktigt. Europas mest tropiska och extrema odlingsområde. Dock varierar klimaten mellan öarna samt lägena på öarna. Svalkande nordliga atlantvindar kyler av, och ger nordliga kustlägen milt medelhavsklimat eller varmt maritimt klimat.
-
400-600 (Lanzarote 100!)
2000-3000h
200-1500. Alla odllingar sker på höjd för att bevara syra i den stränga värmen. Väldigt kuperat med oregelbunden terräng. |
|
|
Term
|
Definition
| Varierar mellan öarna, men generellt varmt, fuktigt och väldigt blåsigt. Lite mildare i norr. Hot: starka vindar, hagel, extrem värme. |
|
|
Term
|
Definition
| Vulkanisk. På högre höjd mer lerigt, lägre höjd mer sandigt. Mkt mineralton. På Lanzarote bidrar det tjocka översta lagret med aska till att binda vatten. |
|
|
Term
|
Definition
| Ingen phylloxera. Mkt gamla stockar. Vulkanen Teide (3718 m) mitt på Tenerife. All odling på högre höjd och i sluttningar. Stenterrasser. Huvudsakligen handskörd. Högt skördeuttag. Gräver ner rankorna orderntligt och bygger halvmåneformade jordkullar/stenmurar (zocos eller abrigos) runtom för att skydda mot vinden. En vaso. I DO Valle de la Orotava används uppbindningsmetoden "El cordon trenzado"= grenar flätas samman till långa strängar. Initialt för att frigöra odlingsbar mark under (potatis). |
|
|
Term
|
Definition
| Jäsning i ståltank. Kuriosa att DO Ycoden-Daute-Isola förr jäste på fat av kastanj. Röda vinerna (fr.a. på Listán Negra) vinifieras med maceration carbonique. |
|
|
Term
|
Definition
| Framförallt vita viner p.g.a. terroiren och traditionen med vita druvor (förr till söta viner). Vita: lätta, torra, friska, aromatiska, unga. Röda: varierar. Några öar fokuserar mer på röda viner med lite mer tyngd och längre ekfatslagring, men generellt lite lättare icke lagrade viner av Beaujoulaisstil. Görs även lite rosado. Söta viner: hög mustvikt, båda oförstärkta och förstärkta med oxidativ lagring. |
|
|
Term
|
Definition
| 10 DO. 5 av dem på Teneriffa; DO Abona, DO Tacoronte-Acentejo (äldsta DO och störst. Fokus export och nytänk), DO Valle de Guimar, DO Valle de la Orotava (äldsta vinodlingarna), DO Ycoden-Daute-Isola. Övriga 5 DO täcker hela öar; DO Hierro, DO Gran Canaria (yngsta DO), DO La Gomera, DO La Palma, DO Lanzarote. |
|
|
Term
|
Definition
| Kända viner: Vino de Tea = rött fatlagrat vin på Negramoll (La Palma). Forastera = vitt vin till lokal getost (La Gomera).Tinto del Monte = "mountain red". Rött vin på Listán Negra (lokalt Negra Comun)(Gran Canaria). |
|
|
Term
|
Definition
| Denna vinregion är världens största. När Spanien gick med i europeiska gemenskapen 1986 togs 1/3 av alla rankor bort i la mancha. På 1500 talet började man odla vin. |
|
|
Term
|
Definition
|
|
Term
|
Definition
Gröna: Airén, Chardonnay, Viura, Sauvignon Blanc
Blå: Cencibel, Cabernet Sauvignon, Merlot, Syrah, Garnacha, Bobal |
|
|
Term
|
Definition
Crianza 6+18
Reserva 12+24
Gran Reserva 18+42 |
|
|
Term
La Mancha - klimat
medeltemp
medelnederbörd
soltimmar
altitud |
|
Definition
Extremt varma somrar och riktigt kalla vintrar.
-
350mm
-
500-700m |
|
|
Term
|
Definition
| Lokalt sägs det att man lider av 9 månaders vinter följt av 3 månaders helvete! Temperaturen varierar från -20 till över +40 på sommaren. |
|
|
Term
|
Definition
| En mix av kalk, jord och sand. |
|
|
Term
|
Definition
| Man skördar tidigare för att få friska och fräscha viner. Man tar ut ca 22hl/ha. |
|
|
Term
|
Definition
| Sedan 1900 talet har det investerats mycket i teknik och idag gör området renare, fruktigare och friskare viner. Vinet är oftast naturligt biologiskt eftersom den extrema värmen gör att insekter och parasiter inte kan överleva. |
|
|
Term
|
Definition
| Här görs mycket bordsviner som står för hälften av Spaniens produktion (ca 15-20 miljoner hl). Airén odlas mest men kvalitén är medelmåttig på denna druva och mycket går till destillering. Här finns dock även kvalitetsmedvetna producenter som gör allt från mjuka fatade rödviner till fruktiga med kraftig fatton. |
|
|
Term
|
Definition
| Regionens DO: Madrid, Almansa, La Mancha, Manchuela, Mondéjar, Méntrida, Ribera del Júcar, Valdepeñas. Regionens 8st DO Vinos de Pago: Dominio de Valdepusa, Pago Giujoso, Dehesa de Carrizal, Campo de la Guardia, Casa del Blanco, Pago Calzadilla, Florentino |
|
|
Term
| La Mancha - viktiga prod. |
|
Definition
| Los Llanos, Casa de la Viña, Miguel Calatayud i Valdepeñas samt Finca Antigua, Bodegas Ayuso, Tomelloso, Bodegas Piqueras, Marqués de Griñon i La Mancha |
|
|
Term
|
Definition
| Manchego fårosten har egen DO sedan 1984. 1602 sattes skatteindrivaren Miguel Cervantes i fängelse där han skrev den världsberömda boken Don Quixote, av många erkänd som världens bästa roman. |
|
|
Term
|
Definition
| Odlade mkt vin för den franska marknaden från mitten på 1900 talet, monastrell produktionen tog då fart. Fokus va kvantitet, går mer mot kvalitet i dagsläget. |
|
|
Term
|
Definition
| 77.000 hektar( DO ca 30.000) |
|
|
Term
|
Definition
Klassiska: Monastrell (viktigast), Tempranillo, Garnacha Tintorera,
Internationella: Cabernet Sauvignon, Merlot, Syrah
Gröna: Macabeo, Arien, |
|
|
Term
Murcia - klimat
medeltemp
medelnederbörd
soltimmar
altitud |
|
Definition
havsklimat närmare kusten, mer kontinentalt inåt i regionen. Ett av de torraste delarna av europa. Regnar lite på vår och höst.
-
300 mm
3000h
400-900 möh |
|
|
Term
|
Definition
|
|
Term
|
Definition
| går mot lägre skördeuttag, viss tillåten bevattning i de torraste områdena, större selektering i vingården |
|
|
Term
|
Definition
| Går åt modern tillverkning, Maceration Carbonic förekommer (Yecla). Ståltank, fat. |
|
|
Term
|
Definition
| Framförallt röda på Monastrell mkt i lättare stil drickfärdig unga fruktdrivna, förekommer även kraftigare stil (crianza) görs även ett sött vin på monastrell både förstärkt och icke. |
|
|
Term
|
Definition
DO Jumilla störst (mest kända internationellt),
DO Bullas,
DO Yecla. |
|
|
Term
|
Definition
| Bodegas El Nido, Casa Castillo |
|
|
