Term
| Var bedrivs riskbedömningar? |
|
Definition
Inom kriminalvården
ungdomsvården
socialtjänsten
(rätts)psykiatri
omvandling av livstidsstraff
affärsvärlden
försäkringsbranschen |
|
|
Term
| Varför bedrivs riskbedömningar? |
|
Definition
Man gör bedömningar av risker, tex risk för våld, risk för återfall i kriminalitet.
identifiering av omständigheter som kan leda till oönskat beteende. |
|
|
Term
| Efter en riskbedömning kan man oftast införa beslut om: |
|
Definition
| Placering, behandling, permissioner, allmänt förhållningssätt, omvandling av livstidsstraff |
|
|
Term
| Riskbedömningens utveckling, tre större skiften |
|
Definition
Olika typer av instrument.
Olika vetenskapliga förhållningssätt.
Olika resultat |
|
|
Term
| Första generationens riskbedömningar |
|
Definition
Ostrukturerade
Utgick helt från den professionelle. Kritik: ansaknad av evidensbas och struktur. |
|
|
Term
| Andra generationens riskbedömningar |
|
Definition
Aktuariska.
Använder struktur, instrument, välbeforskade riskfaktorer. Använde i princip bara kunskap. Kritik: begränsad predikationskraft, risk ses som statiskt.. osv.. |
|
|
Term
| Tredje generationens riskbedömningar |
|
Definition
Strukturerade professionella.
Är en syntes av de två tidigare. Prevention och riskhantering i fokus. Risken ska vara utformad i relativa termer. |
|
|
Term
| Fjärde generationens riskbedömningar |
|
Definition
| Håller på att valideras i sverige. Under utveckling, snarlikt 3e gen men man bygger in kontinuelig revidering, tar hänsyn av utvecklingen av riskfaktorer över tid. |
|
|
Term
| Vinster med ett strukturerande förfarande gällande riskbedömningar |
|
Definition
| Bättre precision med strukturerade metoder än ostrukturerade. Ökad samstämmighet mellan olika utförare. Mindre risk för godtycklighet. Mindre risk att missa väsentliga områden. Förbättrar underlag för val av insatser, dokumentation osv. |
|
|
