Term
| enligt klassisk retorik består partes-modellen av de 5 delarna... |
|
Definition
Inventio
Dispositio
Elocutio
Memoria
Actio |
|
|
Term
| Den "retoriska situation" består av 3 delar, nämn dem. |
|
Definition
| Kairos, decorum/aptum, doxa |
|
|
Term
|
Definition
en del av den "retoriska situationen".
förmågan att förhålla sig till den givna situationens kritiska tidpunkt. Ej för tidigt, ej för sent. |
|
|
Term
| Vad innebär decorum/aptum? |
|
Definition
en del av den "retoriska situationen".
vad som är passande för situationen.
ex) att prata om strängare vapenlagar efter en masskjutning. Mindre passande, att prata om volvos senaste model efter en masskjutning. |
|
|
Term
|
Definition
en del av den "retoriska situationen".
vad den tillägnade publiken har för ingående uppfattningar och föreställningar.
ex) publiken tycker om hundar, mindre om katter. |
|
|
Term
| Vilka genera causarum/talgenrer finns det enligt den klassiska retoriken? |
|
Definition
Genus judiciale
Genus deliberativum
Genus demonstrativum |
|
|
Term
|
Definition
| Den juridiska genren till vilken rättsliga tal hänförs. Exempelvis tal som framförs i domstol, anklagelsetal och försvarstal. |
|
|
Term
|
Definition
| Den politiska genren till vilken rådstal hänförs. Exempelvis tal om vilka lagar som borde stiftas. |
|
|
Term
|
Definition
| Den demonstrativa genren till vilken lovtal eller smädelsetal hänförs. Exempelvis begravningstal och bröllopstal. |
|
|
Term
| Enligt Cicero är talarens tre plikter... |
|
Definition
Delectáre – Att behaga sin publik.
Docére – Att undervisa sin publik.
Movére – Att (be)röra sin publik. |
|
|
Term
|
Definition
| Att finna. Retorn samlar stoff till sitt tal eller text. Till sin hjälp använder retorn sig av topiker, vilket är läran om de ställen där ämnen, material och argument finns. |
|
|
Term
|
Definition
Retorn ordnar sitt stoff till talet eller texten. Stoffet kan ordnas enligt flera olika dispositioner, däribland den klassiska retorikens dispositionsordning:
exordium
Narratio
Propositio
argumentatio
conclusio/peroratio |
|
|
Term
|
Definition
| Inledning. Retorn har till syfte att göra sin publik uppmärksam, välvilligt inställd och läraktig. Atentum, benivolum, docilem |
|
|
Term
|
Definition
| Bakgrund. En kortfattad beskrivning av utgångspunkten och förutsättningar för talets efterföljande argumentation. |
|
|
Term
|
Definition
| Tes. Retorn klargör framställningens budskap. |
|
|
Term
|
Definition
| Argumentation. Argumentation för tesen (probatio) och refutatio som bemöter invändningar och motsatta meningar. |
|
|
Term
|
Definition
| Avslutning. Retorn har till syfte att sammanfatta budskapet, mana sin publik till handling och avrunda anförandet |
|
|
Term
|
Definition
| Att formulera. Retorn utformar och utsmyckar stoffet med ord. Till sin hjälp använder retorn sig av troper och stilfigurer. |
|
|
Term
|
Definition
| Att minnas. Retorn memorerar manuset inför muntligt framförande.Gäller även tillhörande mimik och gestik. |
|
|
Term
|
Definition
| Att framföra. Retorn håller sitt anförande. Till sin hjälp har retorn sin röst, kroppsspråk och andra hjälpmedel (t.ex. klädsel, rekvisita) |
|
|
Term
| persuasio eller att övertala menar Aristoteles ligger i talarens 3 faktorer, vilka? |
|
Definition
|
|
Term
|
Definition
Retorns karaktär. tre underkategorier:
Arete - moraliska egenskaper
Fronesis - handlingsklokhet
Eunoia - God vilja |
|
|
Term
|
Definition
| Ett primärt ethos är något som personen så att säga redan har med sig in i den retoriska situationen. En statsminister, president eller en lärare har till exempel med sig ett redan etablerat ethos bara utifrån det enkla faktum att han eller hon är just president, statsminister eller lärare. |
|
|
Term
|
Definition
| Sekundärethos syftar på det ethos som en person försöker förmedla och etablera i en given retoriskt situation. |
|
|
Term
|
Definition
| Logos vädjar till förnuft och fakta. Att vid övertygelse hänvisa till fakta, förnuft och realism skapar starka och trovärdiga argument. Dock måste argumenten inte nödvändigtvis vara sanna men ska åtminstone uppfattas som rimliga eller sannolika för att de ska accepteras av lyssnarna. |
|
|
Term
|
Definition
| de känslor som en talare försöker väcka hos sina åhörare, samt de känslor som faktiskt väcks hos publiken. Denna sinnesrörelse står oftast i samklang med de känslor som talaren själv visar. |
|
|
Term
|
Definition
En syllogism består av två sammanfallande premisser (Över-/undersats) som leder till en slutsats.
Allmänt påstående = översats
Särskilt påstående = undersats
ex)
Att läsa böcker är tråkigt. Ö
Gösta läser en bok. U
Gösta har tråkigt. S |
|
|
Term
|
Definition
en enthymeme är en typ av syllogism där den ena av premisserna är osagd.
ex)
All humans are mortal. (major premise - unstated)
Socrates is human. (minor premise - stated)
Therefore, Socrates is mortal. (conclusion - stated) |
|
|
Term
|
Definition
Trop baserad på likhet
"Du är en buffel!" |
|
|
Term
|
Definition
Trop som bygger på närhet
"Sverige betalar skatt"
"Får man bjuda på en kopp? |
|
|
Term
| Vilka fyra huvudtroper finns det? |
|
Definition
| Metafor, Metonymi, Synekdoke, Ironi |
|
|
Term
|
Definition
Trop baserad på kvantitet
Du ersätter ett eller flera ord med något som är "mer" eller "mindre", att du låter helheten beteckna delen eller delen beteckna helheten.
"Plötsligt steg det in ett par enorma biceps i träningslokalen" (När dessa muskler satt på någons armar) |
|
|
Term
|
Definition
Trop där ett ord eller uttryck betecknar sin motsats.
"Jaha, det där gick ju bra" (Efter ett fundamentalt misstag) |
|
|
Term
|
Definition
| En omskrivning, nämner en egenskap eller en definition istället för ett egennamn. Ex: "Pippis mamma" istället för Astrid Lindgren |
|
|
Term
|
Definition
Motsats till perifras. Dvs egennamn användas för att beteckna en egenskap- en metafor baserat på egennamn.
"Och plötsligt la sig Dalai Lamai i diskussionen" (När man menar att någon säger något som liknar hans läror) |
|
|
Term
| Vad är en Pars pro toto och Totum pro part? |
|
Definition
Trop som innebär att en del får beteckna helheten (och tvärtom) (Underavdelning till synekdoke)
"Ska du sitta där och stirra i böckerna hela dagen?" (Troligen gör personen mer än bara stirrar) |
|
|
Term
|
Definition
Underdrift.
"Det där kunde ju gått bättre" (När något gått mycket dåligt) |
|
|
Term
|
Definition
Överdrift.
"Jag var på en fest igår och alla var där"
("Alla" är troligen "många", men i värsta fall "några" eller "nästan inga") |
|
|
Term
| Vad är en Aposiopesis, interruption eller dubitation? |
|
Definition
Trop som består i att spela en tvekan eller plötsligt avbrott. Talaren låtsas säga fel, ångra sig eller tvivla.
"I hela mitt liv har jag aldrig - nej nu måste jag lugna mig" |
|
|
Term
|
Definition
Ett utrop.
Talaren brister ut i ett plötsligt utrop.
"Nej, nu får det väl ändå vara nog" (Talaren tycks vara uppfylld av känslor) |
|
|
Term
|
Definition
Retorisk fråga, aka: interrogatio.
"Kan du skicka saltet?" (När talaren menar "skicka saltet") |
|
|
Term
|
Definition
Särskild form av ironi som består i att talaren säger sig undvika att nämna något för att sedan nämna just detta:
"Jag kommer inte med ett ord nämna dina snatterier, dina bedrägerier och eviga stölder" (Och se: talaren lyckades nämna de alla) |
|
|
Term
|
Definition
Trop som bygger på att något dött, stumt eller frånvarande ges liv eller röst.
"Plantorna skriker efter vatten" Obviously kan inte plantor skrika. |
|
|
Term
| Statusläran/staseis, vilka 4 typer av tillvägagångssätt finns det för att reda ut oenigheter på? |
|
Definition
Status coniecturalis - Fakticitetsfrågan
Status definitionis - Definitionsfrågan
Status qualitatis - Kvalitetsfrågan
Status translationis - Procedurfrågan |
|
|
Term
| I Martin Luther Kings kända tal "I have a dream" återupprepas samma ordföljd som talets namn flertal gånger efter varandra. Vad heter denna stilfigur? |
|
Definition
|
|
Term
| Upprepande av samma ordföljd i slutet av meningar. Man kallar det motsatts till stilfiguren Anafor. |
|
Definition
|
|
Term
| Fem faktorer som är konstanta i en retorisk talsituation, det vill säga alltid finns närvarande: |
|
Definition
| talaren (orator), saken (causa), talstilen eller språket (genus orationis), mottagaren (auditor) och de konkreta omständigheterna (tempus) |
|
|
Term
| Mika har delat in de allmänna topoi i 8 övergrupper, nämn dem. |
|
Definition
Definition
Jämförelse
Delning
Relation
Omständighet
Vittnesbörd
Ordval
Person |
|
|
Term
| Vilka särskilda topiker finns det? |
|
Definition
deliberativa
judiciella
epideiktiska |
|
|
Term
| Den deliberativa topiken syftar på? |
|
Definition
det fördelaktiga/ofördelaktiga
det värdiga/ovärdiga |
|
|
Term
| Den judiciella topiken syftar på? |
|
Definition
|
|
Term
| Den epideiktiska topiken syftar på? |
|
Definition
|
|
Term
|
Definition
|
|
Term
|
Definition
|
|
Term
| Hur många fallasier menar Mika att det finns? |
|
Definition
|
|
Term
|
Definition
Del av de 18 fallasierna.
Ett argument bygger på 2 eller fler premisser som samtidigt ej kan vara sanna. |
|
|
Term
| Förklara Ignorantio elenchi (villospår). |
|
Definition
Del av de 18 fallasierna.
uppmärksamheten dras till ett irrelevant argument med syfte att undkomma den ursprungliga frågan. |
|
|
Term
|
Definition
Del av de 18 fallasierna.
förvränger motpartens ståndpunkt eller argument för att lättare kunna angripa. |
|
|
Term
| Förklara petito principii (Cirkelargument) |
|
Definition
Del av de 18 fallasierna.
När slutsatsen blir en omformulering av det ursprungliga argumentet. |
|
|
Term
|
Definition
Del av de 18 fallasierna.
Mena att två situationers likhet i ett avseende även kommer sammanfalla i ett annat avseende. |
|
|
Term
| Förklara delningsfallasi. |
|
Definition
Del av de 18 fallasierna.
vad som är sant för helheten även är sant för delarna. |
|
|
Term
| Förklara sammansättningsfallasin. |
|
Definition
Del av de 18 fallasierna.
vad som är sant för delarna även kommer vara sant för helheten. |
|
|
Term
| Förklara secundum quid (förhastad generalisering) |
|
Definition
Del av de 18 fallasierna.
En slutsats som dragits från ett exempel som ej är representativt. |
|
|
Term
|
Definition
Del av de 18 fallasierna.
En udda/norm avvikande tolkning av en ord eller situation. |
|
|
Term
| Förklara argumentum ad verecundiam |
|
Definition
Del av de 18 fallasierna.
Falsk auktoritet, argumentet bygger på någon som inte innehar relevant kompetens. |
|
|
Term
| Förklara argumentum ad populum |
|
Definition
Del av de 18 fallasierna.
Hänvisning till folket.
En ståndpunkt antas vara sann med hänvisning till att det är allmänt accepterat. |
|
|
Term
| Förklara argumentum ad baculum |
|
Definition
Del av de 18 fallasierna.
Hotelseargument. få åhöraren att acceptera ståndpunkten genom hot. |
|
|
Term
| Förklara argumentum ad misericordiam |
|
Definition
Del av de 18 fallasierna.
Sympatiargument. få ståndpunkten accepterad genom att väcka åhörarens sympati |
|
|
Term
| Förklara argumentum ad ignoratium |
|
Definition
Del av de 18 fallasierna.
apell till okunskap. En ståndpunkt ska accepteras för att det inte finns bevis för motsatsen. |
|
|
Term
| Förklara argumentum ad hominem |
|
Definition
Del av de 18 fallasierna.
personangrepp. Attackerar personen som uttalat sig och ej argumentet som framförts |
|
|
Term
| Förklara argumentum ad consequentiam |
|
Definition
Del av de 18 fallasierna.
det sluttande planet. ett argument som bygger på att en orsak kan leda till något annat utan att ge skäl till varför det skulle bli så. |
|
|
Term
| Förklara post hoc ergo propter hoc |
|
Definition
Del av de 18 fallasierna.
Falsk kausalitet. frånvarande orsakssamband men menar fortfarande att dessa korrelerar. |
|
|
Term
|
Definition
Del av de 18 fallasierna.
ett begränsat antal val redovisas där det igentligen finns fler val att välja på. |
|
|
