Term
|
Definition
kärnan = protoner + och neutroner neutral
elektroner - snurrar runt kärnan |
|
|
Term
| Vad är skillnaden mellan olika atomslag tex. bly och tenn? |
|
Definition
| De har olika antal protoner och därför olika kemiska egenskaper. |
|
|
Term
| Varför är en atom oladdad? |
|
Definition
| Den har lika många elektroner (-)som protoner (+). |
|
|
Term
| Varför far inte elektronerna iväg i atomkärnan och inte in i kärnan? |
|
Definition
| de dras mot kärnan som är positiv pga. sin negativa laddning men de åker för fort för att falla in i kärnan. |
|
|
Term
| Vad finns där för likheter och skillnader mellan solsystemet och atomens uppbyggnad? |
|
Definition
| Atomen har elektroner som åker runt kärnan och solsystemet har planeter. Skillnaden är att planeterna attraheras av gravitation och elektroner av laddningar. |
|
|
Term
| Vem var Dimitrij Mendelejev? |
|
Definition
| En ryss som uppfann det periodiska systemet! |
|
|
Term
| Vad menas med atomnummer? |
|
Definition
| Atomnumret är hur många protoner ett ämne har och bestämmer var ämnet skall vara i det periodiska systemet. |
|
|
Term
| Vad kallas de vågräta och lodräta raderna i det periodiska systemet? |
|
Definition
vågrät = period, dessa ämnen har lika många elektronskal.
Lodrät = grupp, de har liknande kemiska egenskaper och lika många valenselektroner. |
|
|
Term
|
Definition
| Valenselektroner är elektronerna som atomen har i sista skalet. |
|
|
Term
| Vad menas med elektronskal? |
|
Definition
| Hur många skal en atom har med elektroner. Tex. Natrium har 3 skal, väte 1 skal, guld 6 skal. |
|
|
Term
| Förklara varför ämnen i samma grupp har liknande egenskaper: |
|
Definition
| Ämnen i samma grupp har lika många valenselektroner och kan därför ge bort lika många till något annat ämne. De reagerar med samma ämnen. |
|
|
Term
| Atomslagen i en grupp har lika många valenselktroner, vad har atomer i samma period gemensamt? |
|
Definition
| De har lika många elektronskal. |
|
|
Term
| I vilka sorters ämnen finns det molekylbindningar? |
|
Definition
| Molekylbindningar finns i alla ämnen som består av molekyler, exempelvis vatten, vätgas och syrgas. De bildar molekylbindningar för de delar med sig av sina valenselektroner och får då ädelgasstruktur. |
|
|
Term
| Vad menas med ädelgasstruktur? |
|
Definition
| Ädelgasstruktur betyder att atomen har ett fullt yttersta skal. Alla atomer försöker få det! |
|
|
Term
| Hur fungerar en molekylbindning? |
|
Definition
| I en molekylbindning delar två atomer på ett elektronpar och stannar därför tillsammans. Tex. vattenmolekyl |
|
|
Term
|
Definition
| En jon är en atom som förändrats så att den blivit elektriskt laddad. Den har antingen lämnat bort eller tagit upp elektroner. Joner har inte samma kemiska egenskaper som atomer. |
|
|
Term
| Beskriv några skillnader mellan molekylföreningar och jonföreningar. |
|
Definition
| Jonföreningar bildar kristaller, leder ström i vätska och bildar fria joner i vätska (tex. koksalt NaCl. Molekylföreningar bildar små avgränsade molekyler. |
|
|
Term
| Hur fungerar metallbindning? |
|
Definition
| I en metall befinner sig elektronerna i ett ”hav” som metallatomerna ”badar” i. Elektronerna hör inte till någon speciell metallatom, utan delas av alla. |
|
|
Term
| Vilka grundämnen bildar positiva joner och vilka bildar negativa? |
|
Definition
| Metaller och väte bildar positiva joner och ickemetaller bildar negativa joner. |
|
|
Term
| Vad är det som avgör om atomer bildar molekyler eller jonföreningar. |
|
Definition
| Om atomerna i en bindning är lika bra på att dra till sig elektroner bildas en molekylbindning. Atomerna delar alltså på elektronerna i elektronpar, tex. vatten. Men om den ena atomen gärna ger bort och den andra gärna tar emot elektroner bildas en jonbindning. tex. NaCl, koksalt. |
|
|
Term
|
Definition
| isotoper har lika många protoner men olika antal neutroner i kärnan. De väger därför mer. Tex. kol finns med 6 protoner i kärnan eller 7 eller 8 st. kol-14 är radioaktiv och undersöks för att se hur gammalt någonting är som dött för länge sedan. |
|
|
Term
| Vilken uppgift har neutronerna i kärnan? |
|
Definition
| De ser till så att kärnan håller ihop och så att protonerna inte stöts bort från varandra. |
|
|
Term
|
Definition
| en redoxreaktion är när ett ämnen ger elektroner till ett annat ämnen. ena ämnet oxideras och det andra reduceras. |
|
|
Term
| Nämn några ädla och några oädla metaller: |
|
Definition
Ädla: guld, silver platina
oädla: bly, järn, zink |
|
|
Term
| vad händer om en oädel metall stöter på joner från en ädlare metall? tex. Fe + Cu2+ (Jon) |
|
Definition
| den ädlare metallen tar elektroner från den oädlare. Den oädlare blir då till joner. |
|
|
Term
| Vad händer om kan spikar kopparspik i en plåtbit av järn? |
|
Definition
| Ingenting! Men om där är fukt kommer järnet att rosta där kopparn sitter för koppar tar elektroner från järn så järnoxid bildas(rost). Järn oxideras och koppar reduceras. Det har bildats ett galvaniskt element! |
|
|
Term
| Vad menas med en offeranod? |
|
Definition
| En offeranod är en metall som offras dvs. ger elektroner så att en annan metall inte rostar. tex magnesium skyddar bensintank under marken från att rosta. |
|
|
Term
| Vad händer om man doppar en järnnyckel(Fe) i en lösning med silverjoner i? |
|
Definition
| Järnet oxideras (rostar) och det bildas rent silver på nyckelns yta. |
|
|
Term
| Vad händer om man doppar en guldring(Au) i en lösning med järnjoner i? |
|
Definition
| ingenting eftersom guld är ädlare än järn. |
|
|
Term
| Varför skall man inte lägga blöta silverbestick på en ståldiskbänk? |
|
Definition
| Silver är ädlare än de metaller som ingår i diskbänksplåten, så att det kan uppstå galvanisk korrosion. Då kommer diskbänken att rosta fastän den är gjord av ”rostfritt” stål. |
|
|
Term
| Vad är det för skillnad på ett primärbatteri och ett laddningsbart batteri? |
|
Definition
| Ett primärbatteri tar slut medan ett uppladdningsbart kan laddas igen. |
|
|
Term
| Beskriv hur ett alkaliskt batteri fungerar: (VG) |
|
Definition
| Ett alkaliskt batteri består av ett ytterhölje av zink. Inuti höljet finns manganoxid i en lösning av kaliumhydroxid. Zinken förvandlas till zinkjoner, Zn --> Zn2+ 2e–. Zinken blir minuspol och skickar elektroner genom en sladd till kolstaven i manganoxiden. De positiva manganjonerna dras dit och reduceras till manganatomer, Mn4+ + 4e– --> Mn. |
|
|
Term
| Varför måste det finnas en jonlösning mellan polerna i ett batteri? |
|
Definition
| Det behövs en jonlösning för att elektronerna skall kunna gå runt i den slutna kretsen. Jonlösningen måste vara svårare för elektronerna annars går inte elektronerna runt i kretsen. |
|
|
